Striden mellan Ellos och KO intensifieras - nästa anhalt Högsta domstolen

Ellos vann senaste ronden

Kryphålet fungerar och används.

Den 1 juli 2020 trädde en ny lag i kraft som reglerar betalningsalternativ i e-handelskassor. Lagen, som regeringen klubbade igenom, kräver att direktbetalningar som Swish, förskottsbetalningar eller postförskott ska presenteras som första alternativ vid betalning.

Syftet är att minska konsumenternas skuldsättning genom att inte erbjuda kreditbetalningar som första alternativ. Trots goda intentioner har lagen mött kritik och visat sig innehålla kryphål som har blivit alltmer etablerade i branschen.

Kritiken mot lagen kom tidigt, inte minst från betalaktörer och e-handlare, som pekade på möjligheterna att kringgå reglerna.

LÄS ÄVEN: Inets VD: "Vi vill inte att regeringen ska gå in och styra i vår kassa"

Genom att helt utesluta direktbetalningsalternativ från kassorna kan företag tekniskt sett efterleva lagen, trots att de fortfarande prioriterar kreditlösningar. Betalbolag kan till och med skapa kreditbaserade alternativ som liknar direktbetalningar, vilket urholkar lagens syfte.

LÄS ÄVEN: Kryphålet som låter betalbolagen runda kritiserade kassalagen

Ehandel pratade med Finansdepartementet om kryphålet, men de ansåg att detta inte utgjorde ett större problem.

Vi bedömer inte att det är en trolig följd av förslaget. Betalbolagen marknadsför sig idag genom att framhålla att de kan erbjuda konsumenterna många olika alternativ för betalning. Dessutom är konkurrensen ganska hård. Att i det läget ta bort möjligheten till direktbetalning, vilket bland annat innefattar betalning med några av de vanligaste kontokorten, kan inte anses vara kommersiellt gångbart, sa Hanna Björnfors, pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, till Ehandel då.

Fyra år senare kan vi dock se att verkligheten blev motsatsen.

ANNONS

Det som en gång ansågs vara ett oväntat undantag har nu blivit en standardpraxis bland många e-handlare.

Saknas tillräcklig utredning

Konsumentombudsmannen (KO) har drivit frågan för att få klarhet i om företag som visar kreditlösningar och delbetalningar som första betalningsalternativ bryter mot lagen.

LÄS ÄVEN: Svensk Handel frågande till nya lagen: "Lämnar en att tolka själv"

Som exempel anmäldes Ellos för hur deras checkout var utformad. Den initiala domen gav dock Ellos rätt, vilket ledde till att KO överklagade till Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD).

I sin senaste dom konstaterar PMÖD att det saknas tillräcklig utredning för att ett förbud ska kunna införas i detta enskilda fall, och gick därför på Ellos linje.

Domstolen menar dock också att ansvarsfrågan kring hur betalningsalternativen presenteras behöver prövas av Högsta domstolen för att skapa ett prejudikat.

Domstolen har kommit fram till att det finns frågor i målet som skulle behöva prövas av Högsta domstolen. Konsumentombudsmannen delar den uppfattningen och kommer att överklaga domen till Högsta domstolen, säger Kristofer Johannesson, biträdande KO.

KO delar PMÖD:s uppfattning att frågan behöver en tydligare rättslig prövning och kommer alltså att överklaga till Högsta domstolen. Utfallet där kan få avgörande betydelse för hur lagen tolkas och tillämpas framöver.

Izabella Borowska

izabella@ehandel.se