Svensk Handel har via sin Hyresdatabas kikat närmare på hyresökningarna de senaste åren. Branschorganisationen konstaterar att butikerna i sällanköpsvaruhandeln kan komma att betala 4 miljarder kronor i hyresökningar, enbart på grund av KPI-indexeringen, från 2022 till 2024.
Att inflationen driver hyresökningar motsvarande 4 miljarder bekräftar återigen det vi länge påtalat: Dagens KPI-indexering av hyrorna sätter principen om marknadshyra ur spel. Det vi har nu är inflationshyra – inte marknadshyra. Vi riskerar att få se betydligt fler tomma butikslokaler framöver, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.
Problemet är förstås också att trots att inflationstakten sjunker blir dessa höjningar beständiga.
Under de senaste tre åren så ska de flesta inom handeln fått se sina hyror öka med 20 procent, på grund av KPI-indexering.
Den samlade bild som framträder i Hyresdatabasen är dyster för butikerna. Att relationen mellan hyra och omsättning fortsätter att försämras och att hyran äter upp en allt större del av marginalen är naturligtvis ohållbart, säger Martin Kits.
Hyreshöjningarna sägs även ha ett finger med i spelet i den konkursvåg som nu sköljer över landet.
Vi ser nu hur konkurserna ökar, bland annat till följd av en dysfunktionell lokalhyresmarknad, säger Martin Kits.
LÄS ÄVEN: Konkurslarm: “Vi befinner oss mitt i stormens öga”
Svensk Handel vill nu se en ny statlig utredning för att utvärdera dagens modell för hyresindexering.
Ett urval av fakta från Svensk Handels Hyresdatabas
- 2022 års genomsnittliga hyreskostnad i Sverige uppgick till 11 procent av omsättningen.
- Butiker i beklädnadshandeln betalar i snitt 16 procent av sin omsättning i hyra. Motsvarande siffra i hem- och fritidshandeln är 10 procent och hemelektronik 7 procent.
- 20 procent av omsättningen går till hyran för butiker i våra stadskärnor i storstäderna och storstadsnära kommuner.
