Inflationen pressades tillbaka i stadig takt, i slutet av förra året. Men nu har trenden brutits. I januari i år landade inflationstakten, enligt KPI, på 5,4 procent, jämfört med 4,4 procent i december 2023. Det visar färsk statistik från SCB.
Inflationstakten enligt KPIF, där bostadsräntor och energipriser är exkluderade, uppgick, som jämförelse till 3,3 procent. Det är primärt KPIF som Riksbanken baserar sin räntesättning på och målet är ett KPIF på 2,2 procent.
Boendekostnaderna ökade i januari och fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten enligt KPI, kommenterar Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
Hushållens stigande räntekostnader bidrog med 2,3 procentenheter till inflationstakten.
Månadsförändringen i januari påverkades framför allt av säsongsnormala prissänkningar framför allt inom kläder, utrikes flygresor samt paketresor. Drivmedelspriserna sjönk också, vilket främst påverkades av lägre dieselpriser. Därutöver noterades prissänkningar för ett flertal varor och tjänster, bland annat var priserna lägre inom logistiktjänster, framgår det av SCB:s pressmeddelande.
Klädpriserna var, enligt KPI, ned med -8,3 procent och bidrog med att bromsa inflationen med -0,3 procentenheter. Drivmedelspriserna var samtidigt ned med -10,8 procent, vilket gav en inflationsminskning på -0,2 procent.
Kostnaderna för hyres- och bostadsrättslägenheter klättrade samtidigt med 2,1 procent och bidrog med en inflationsökning på 0,2 procentenheter.
Under januari – jämfört med motsvarande månad för ett år sedan – var matpriserna upp med 3,8 procent, medan elpriserna backade med -11 procent. Även drivmedelspriserna föll rejält med -6,3 procent
Men återigen var det kostnaderna för hyres- och bostadsrättslägenheter som stod för den största prisuppgången: +5 procent. Räntekostnaderna för bostadsrätter var i januari i år jämfört med januari i fjol, upp med hela 47,9 procent. Denna post stod därmed, ohotat, för den största prisökningen.
