Introt skapat av GPT-4 för att sammanfatta artikeln för funktionshindrade.
Din e-handel kommer med stor sannolikhet att behöva tillgänglighetssäkras inom en inte alltför snar framtid. Ett europeiskt tillgänglighetsdirektiv klubbades nämligen till svensk lag i maj i år. Lagen träder dock i kraft först den 28 juni 2025.
I lagen så pekas specifikt e-handeln ut som ett av flera områden som det kommer att ställas krav på. Men precis som med de flesta nya lagar så är det inte kristallklart exakt vad man måste göra för att uppfylla den. Därför vände vi oss på Ehandel till experterna på organisationen Funka.
Över 20 år i branschen
Johan Kling, COO på Funka, har över 20 års erfarenhet av att tillgänglighetssäkra digitala lösningar. Han har även jobbat nära den svenska lag som redan gäller för offentliga verksamheter. Ett arbete som förstås gett goda insikter i hur den nya lagen kan komma att påverka e-handelsmarknaden.
När vi startade så fanns det egentligen inga krav alls kring offentliga webbplatser. Efter ett tag började det komma in lite “bör-krav” i till exempel lagen om offentlig upphandling, säger Johan Kling.
Sedan 2018 finns det dock en lag gällande tillgänglighetskrav som gäller för offentlig verksamhet. En lag som går under namnet webbtillgängligshetsdirektivet och som riktar in sig på digitala lösningar.
I första hand myndigheter och kommuner. Men även bolag, privata eller kommunala bolag som är finansierade av offentliga medel. Då täcks man av det här webbtillgänglighetsdirektivet.
Kraven gäller hur du utformar webbplatser och digitala tjänster av olika slag, så att dessa ska vara tillgängliga för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta ska nu tillämpas på e-handeln och det kommer alltså från ett EU-direktiv. Det ska bli en form av EU-standard och samma regler ska gälla i hela EU.
Lagen behöver ställas på prov
De underliggande standarderna som finns för tillgänglighetskrav, gällande digitala lösningar, håller även på att uppdateras inför den nya EU-lagen. Allt är alltså inte spikat, och även när det är det så tror Johan Kling inte att allt är färdigt.
När lagen väl har trätt i kraft och börjat gälla så kommer vi troligen att behöva ett antal praxisfall för att reda ut exakt vad som gäller. Det kommer att ta ett par år. Om vi jämför med webbtillgänglighetsdirektivet som trädde i kraft i september 2018 så hade man ett år på sig att se till att nya lösningar var anpassade. Och äldre lösningar hade två år på sig att bli åtgärdade, alltså saker som var byggda innan 23 september 2018.
Så vad tror du kommer att hända den 28 juni 2025?
Nu gissar jag bara. Men det kan bli så att kraven först börjar gälla den 28 juni 2026. Alltså att det blir det datumet som man faktiskt måste uppfylla lagkraven.
Det är fortfarande en stund kvar till den 28 juni 2025 och Johan Kling räknar med att de så kallade införandeperioderna då är tydligt definierade för olika typer av verksamheter. Det är nämligen inte bara e-handel som behandlas i den nya lagen utan listan ser ut som följer:
- E-handel
- Elektronisk kommunikation
- Transporttjänster
- Banktjänster
- Digital-TV och streamingtjänster
- E-böcker och programvara
Fysiska enheter inkluderas också som datorer, smarta telefoner, tv-apparater, läsplattor samt självbetjäningsautomater och routrar och modem. Operativsystem ingår också i detta.
Många företag inväntar vite
EU ska helt enkelt bli mer inkluderande för människor med funktionsnedsättningar. Johan Kling berättar samtidigt att han tycker att det är lite tråkigt att lagar som exempelvis GDPR har fått mycket mer uppmärksamhet än tillgänglighetsdirektivet.
Det här är mycket viktigare. I alla fall om du frågar mig, men jag är lite jävig i situationen också. Det bästa med tillgänglighetsriktlinjerna är att det hjälper de som har det svårast, som gravt synnedsatta.
Jag tror att vi måste få lite mer media på det här innan den stora massan av e-handelsföretag kommer att ta tag i frågan. Många företag resonerar tyvärr så att “innan vi har fått ett vitesförläggande tänker vi inte göra någonting”.
Gör det lättare för alla
Han trycker även på det faktum att en tillgänglighetssäkrad digital lösning ofta kommer med fördelar även för dem utan uppenbara funktionsnedsättningar.
När du har en webbplats som en gravt synnedsatt enkelt kan handla på, då kommer det att göra det mycket enklare för oss andra att också handla på webbplatsen. Det kan vi ganska lätt se bevis för, att följer man tillgänglighetsriktlinjerna så får man en bättre design för alla, säger Johan Kling, och ger ett exempel:
Har vi stora klickytor blir det lättare för dig och mig när vi står i en skakig tunnelbanevagn, och inte fick en sittplats, men ändå vill handla mat till helgen via någon e-handel.
“Världens största blinda användare”
Och det slutar inte där. Google som alla e-handlare har en relation till, sällar sig till skaran funktionsnedsatta användare, enligt Johan Kling.
Vi kallar Google för världens största blinda användare. Den fungerar nästan exakt som ett uppläsande hjälpmedel för gravt synnedsatta. Det är lika viktigt för Google att veta vad huvudrubriken är och att kunna koppla ihop det med texten. Kolla att länkens beskrivning matchar rubriken på sidan man kommer till, så att man inte håller på att fuska.
Johan Kling tycker samtidigt att det är konstigt att inte fler följer dessa typer av standarder.
Det finns ju bara fördelar att jobba med standarder. Om man följer en standard så är det lättare att dela kod mellan utvecklare och man blir mer robust med nya webbläsare som släpps. Det är förvånansvärt hur många som inte följer standarder. Det har egentligen ingenting med tillgänglighet att göra.
Förutom att du behöver följa en standard så att webbläsaren ska kunna visa det som en rubrik, och för att hjälpmedlet ska kunna förstå att det är en rubrik, så behöver den också hitta motsvarande kod där. Men att allting valideras korrekt och så vidare, för mig är det bara “common sense” som gör att allting kommer fungera mycket längre.
Hur kommer exempelvis BankID fungera med den nya lagen?
Mobilt BankID fungerar jättebra. Det fungerade dåligt från början, men de har skärpt sig och det fungerar nu bra. Appen är bra och det fungerar till och med bra med QR-koder och personer som inte ser.
Johan Kling berättar också att stora betaltjänster inom e-handeln redan jobbar med tillgänglighetsfrågan. Det ska dock inte vara ett helt enkelt arbete och om man tillför nya funktioner hela tiden, som många gör, så måste man se till så att man fortfarande är tillgänglighetssäkrad.
Allt handlar inte om tekniken
Tekniken sägs samtidigt bara vara en del av tillgänglighetsekvationen.
Tekniken är ju bara en tredjedel av helheten tycker jag. Det är även design och pedagogik och hur man använder plattformen och fyller den med innehåll. Hur man designar och utformar och sätter upp flödena. Sedan allt innehållsmässigt. Redaktörerna måste ju också jobba och använda rubriker och punktlistor och beskriva produkterna med alternativa sätt och sådana saker.
När det kommer till e-handlarnas egna sajter så kommer de att vara ansvariga för att lagen följs och får därmed ställa krav på eventuella leverantörer (plattform/betalbolag) att kraven ska vara uppfyllda. Vi frågade dock Johan Kling hur det blir för marknadsplatser och liknande plattformar där säljarsituationen inte alltid är självklar.
Det finns inget annat än att allt ansvar ligger på huvudsajten. Det tycker jag är ganska tydligt när det gäller de stora operativsystemen och smartphones. Ansvaret ligger också på återförsäljarna. Om du ska sälja en smartphone till exempel så är det ditt ansvar att kontrollera att produkten uppfyller kraven i tillgänglighetsdirektivet. Där kan man alltså få ett dubbelt ansvar både som distributör och e-handelswebbplats.
Är det du som tar betalt, eller tjänar pengar, då ligger ansvaret på dig så länge du lyfter in en tredjepartsprodukt.
Hur stort fokus är det på just e-handel i lagen?
Det kommande direktivet och lagen omfattar e-handel som omsätter med svenska pengar mätt 20 miljoner svenska kronor. Den omfattar alltså inte all e-handel, utan mindre e-handel är undantagen. Sedan tror jag att många kommer att jobba enligt de här riktlinjerna ändå. Är man en liten e-handel och växer, så är det lika bra att man gör rätt från början innan man når 20 miljoner i omsättning.
Finns det fler undantag?
Det finns ett undantag kring kartor och karttjänster i webbtillgänglighetsdirektivet om de inte används för navigering. Det är väl viktigt för de e-handlare som har fysiska butiker kanske. Men normalt finns det inga kartor i en e-handel. Annars är undantagen som finns inte så applicerbara inom e-handeln. Det kommer i så fall komma förtydliganden i de standarder som kompletterar lagen.
När det gäller webbtillgänglighetsdirektivet så är det myndigheten för digital förvaltning, Digg, som har ansvar för tillsyn. Den nya lagen ska dock ses över av Post- och telestyrelsen.
Hur ska man se till att lagen följs?
Här har ju Sverige varit lite, tycker åtminstone vi, långsamma med att följa upp och ge vitesföreläggande kring webbtillgänglighetsdirektivet. Men jag tror att vi kommer att få se en skärpning. Man har börjat dela ut vitesföreläggande till svenska kommuner och svenska bostadsbolag. Jag tror att det kommer att vara mycket aggressivare när det kommer till privatmarknaden.
Missar 20 procent av kunderna
Johan Kling tror dock inte att vitesförelägganden kommer att vara den största drivkraften.
Den stora nackdelen här är att hamna i media som ett icke-inkluderande bolag. Det såg vi ganska tydligt i Norge där ett stort flygbolag fick ett vitesföreläggande, för att deras bokningstjänst inte fungerade med hjälpmedel. Och där fick de ett ganska högt vitesföreläggande, 200 000 kronor om dagen fram tills det att de hade fixat problemet. Nu fixade de problemet i sista stund men den badwill som den pressen ledde till, den tror jag var mycket mer kostsam än 200 000 kronor om dagen.
Hur stora kundgrupper missar man egentligen?
Det som allmänt sägs i världen är en siffra på 15 procent. Att 15 procent av världens befolkning har någon typ av funktionsnedsättning. I Sverige är siffran från Statistikmyndigheten 36 procent. Men då inkluderar de svåra allergier och sådant som påverkar vardagen. Jag tror att den verkliga siffran ligger någonstans mellan 20 och 25 procent.
Enligt Johan Kling har man alltså möjlighet att nå en 20 procent större kundgrupp om man ser till att tillgänglighetsanpassa sin e-handel. Något som alltså snart också kommer att bli ett lagkrav, beroende på hur stor din e-handel är.
Samtidigt kommer man att göra det lättare att handla för 100 procent av sin befintliga kundgrupp, avslutar Johan Kling.
