Vi har tidigare rapporterat om utformningen av den nya statliga e-legitimationen. Eller rättare sagt förslaget på hur det ska fungera.
Men en hel del frågor kvarstod. Så vi gjorde slag i saken och redde ut begreppen med hjälp av Digg, myndigheten för digital förvaltning, som fått uppdraget av regeringen.
När i tid kan den statliga e-legitimationen vara på plats?
Digg uppskattar tiden för att utveckla den statliga e-legitimationen och bygga upp verksamheten hos Digg till cirka 24 månader. Detta förutsätter att nödvändiga beslut har fattats av regering och riksdag, säger Anneli Hagdahl, som varit projektledare för regeringsuppdraget, till Ehandel.
En annan fråga som dök upp efter vår artikel var hur säker lösningen egentligen är. Vad händer till exempel om man tappar bort plastkortet och det hamnar i orätta händer. Enligt Digg ska det inte utgöra någon fara, så länge man inte också blir av med pin-koden till samma part.
Diggs förslag är i enlighet med kraven på högsta tillitsnivå enligt eIDAS-förordningen. Det går inte att använda kortet utan pin-koden som användaren själv har valt, säger Anneli Hagdahl.
Hur kommer företag att kunna få tag i tekniken och implementera den?
Digg föreslår att den statliga e-legitimationen ska kunna användas i hela samhället, det vill säga i både offentlig och privat sektor. Den tekniska lösningen för privat sektor föreslås vara en statlig identifieringstjänst. Privata leverantörer av identitetsintyg ska kunna ansluta sig till tjänsten och därefter ställa ut identitetsintyg i det format och på det sätt som de överenskommer om med sina respektive kundgrupper.
Hur kommer privatpersoner att kunna få sin e-legitimation?
Digg föreslår att den statliga e-legitimationen lämnas ut av identitetskontrollerande myndigheter. I utlandet kan detta vara de utlandsmyndigheter som idag utfärdar pass. Regeringen tillsatte i december en utredning som bland annat har i uppgift att lämna förslag på vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för grundidentifiering vid utfärdandet av en statlig e-legitimation och vilka kontroller som ska genomföras vid en sådan grundidentifiering, avslutar Anneli Hagdahl.
