Hur konstigt det än låter så kan du i Sverige nu köpa hemelektronik med ett matematiskt framberäknat digitalt mynt, där det enda som står bakom värdet är efterfrågan och den energi som gått åt att kalkylera fram det.
Under tiden har USA kommit överens med de virtuella pengarna och bestämt sig för att beskatta dem som "property" det vill säga som egendom eller helt enkelt en investering. Kapitalismens högborg verkar därmed ha godkänt handeln med Bitcoin även om de inte erkänner den som en valuta. Klassificeringen som egendom sägs dock kunna komplicera handeln något.
En intressant konsekvent av detta är att en tillfångatagen Internetskurk som drev den ökända marknadsplatsen Silkroad, där man med Bitcoin kunde beställa allt ifrån knark till lönnmord, nu hävdar att han inte kan åtalas för pengatvätt, eftersom Bitcoin inte sägs vara pengar.
Skatteverket vill beskatta
Skatteverket har ännu inte tagit ställning till de digitala kontanterna, utöver att de vill beskatta dem, men det har vårt grannland Danmark gjort. Danskarna håller även de fast vid att Bitcoin inte kan klassas som pengar men de ser dem inte heller som en investering. Istället anser de Bitcoin vara något helt nytt och en privat tillgång. Därmed behöver man inte beskatta eventuella vinster i valutan och man kan inte heller dra av förluster. Skatteverket hoppas komma med svenska riktlinjer nu under våren.
Västvärlden följer alltså inte de länder i till exempel Asien där flera har mer eller mindre förbjudit handel i, och med, Bitcoin.
Samtidigt som världens länder tar ställning till Bitcoin och e-handlare inför stöd för valutan så pågår en exponentiell kapprustning. Vad som först kunde grävas fram med en vanlig dator kräver idag betydligt mer beräkningskraft. De som idag gräver fram Bitcoins ur den "matematiska gruvan" får antingen ansluta sig till en större grupp av entusiastiska utvinnare eller skaffa specialiserad hårdvara. Det senare är ett område där även Sverige sägs vara med på ett hörn för att ta fram speciella "datorer" som är supersnabba på att beräkna fram Bitcoins. Valutan är alltså inget filantropiskt projekt utan många ser det förmodligen som ett slöseri med resurser.
På väg att mogna?
Marknaden för Bitcoin sägs även vara på väg att mogna. Det faktum att större transaktionstjänster nu blir hackade och stängs ner kan vara ett tecken på att Bitcoin växt ur dagens aktörer. Vi vet även att riskkapitaliser nu investerar i seriösa Bitcoin-tjänster där man ser stor framtida potential om valutan börjar omsättas i större skala.
Detta verkar fortfarande vara det som behövs för att nå nästa steg, att vi faktiskt börjar handla i Bitcoin. Även om valutan tagit steget ut i den fysiska världen med uttagsautomater och vissa butiker som tar emot den så är e-handeln förstås som gjord för de digitala mynten. E-handeln med Bitcoin kan mycket väl vara den katalysator som behövs för att få till bättre och säkrare transaktionstjänster, en stabilare valuta med hög omsättning och i utbyte får näthandeln snabba gränslösa transaktioner med låga avgifter.
Kommer Bitcoin-experimentet att lyckas? Vem vet, men e-handlarna kan vara de som bestämmer utgången.
