Kampen mellan den utskällda plasten och det hyllade pappret fortsätter. Vad ska vi egentligen ha i våra förpackningar? Frågan aktualiserades nyligen igen, när H&M förra veckan gick ut med att samtliga deras e-handelspåsar kommer att bestå av papper. Något man menade var ett betydligt mer hållbart alternativ än deras nuvarande varianter i plast.
Tidigare har även Ikea sagt att man ställer om och gör samtliga förpackningar, utom de för livsmedel, pappersbaserade. Men är det verkligen mer hållbart? Vi frågade Daniel Hellström, universitetslektor vid förpackningslogistik, och Katrin Molina-Besch, biträdande universitetslektor vid förpackningslogistik - båda på Lunds universitet.
De menar att det finns några väldigt viktiga punkter som först måste uppfyllas. Bland annat om det innebär mer eller mindre luft i transporterna.
En annan aspekt är att om förpackningen inte skyddar produkten och man måste kassera kläderna, till exempel, så blir det en riktig miljöbov med en rejäl miljökostnad, säger Daniel Hellström.
Om man tittar direkt på materialet och ställer fossil plast mot något som är förnyelsebart, så är det plus på den förnyelsebara sidan. Men bara för att det är förnyelsebart, betyder det inte att det är CO2-fritt, säger Katrin Molina-Besch.
När vi själva har grävt i frågan har plasten sett oerhört stark ut. Den har rentav varit det bättre alternativet. Men då har vi kollat specifikt på ett av de få hårda mätvärden som finns. Just koldioxidutsläppen. Här står sig nämligen plasten väldigt bra i konkurrensen. Men när vi börjar ta in andra faktorer, som är något mer abstrakta, får den det kämpigare.
När man jämför plast med fiberbaserade alternativ måste man titta på vilken typ av fiberbaserad förpackning det är. Är det en wellpapplåda eller en papperspåse. Hur bra är den på att skydda, hur mycket material krävs för att skydda produkten. Och vad menar vi med miljöpåverkan? Pratar vi bara CO2, eller tittar vi också på andra aspekter? Vad sker när den blir till avfall? Där har plasten en nackdel gentemot fiberbaserade alternativ, vilket är därför många företag väljer det, säger Katrin Molina-Besch.
Just avfallsfrågan har blivit en het potatis kring plasten. Ett av argumenten mot plastförpackningar gjorda på såväl fossil som förnyelsebar råvara har varit att den inte bryts ned om den hamnar i naturen. På andra sidan menar man dock att mängden plastförpackningar som hamnar i naturen i Sverige är väldigt låg. Men även stora delar av den plast som tas om hand går till spillo, enligt Katrin Molina-Besch.
Sverige har en bra insamling från hushållen. Ungefär 40 procent samlas in för återvinning. Men vad händer efter? När det kommer till att köpa och använda det här på nytt, så är det max 10 procent som verkligen blir återvunnet och hamnar i en ny produkt. Så man har kommit långt i insamlingen och kommunicerat bra till hushållen. Det finns bra system, men ekonomiska och praktiska hinder.
"Inte den slutliga lösningen"
Tråkiga nyheter för alla plastfans, alltså. Men också goda nyheter för H&M och Ikea, som verkar ha gjort sin läxa ordentligt. Samtidigt får man inte slå sig till ro här, är både Daniel och Katrin överens om. De fiberbaserade förpackningsalternativen vi ser nu i e-handeln kallar de för "den första generationen". Det finns alltså fortfarande stor förbättringspotential. Men de båda menar att det är ett viktigt steg på vägen.
Nu kommer en högst ovetenskaplig åsikt från mig. Det här är inte den slutliga lösningen. Det är ett steg åt rätt håll. Men jag hoppas att man kan få till det så att så mycket som möjligt återvinns och återanvänds. Den cirkeln är det väldigt viktigt att aktörerna jobbar vidare med, för att bli helt fossilfria i slutänden. Det handlar bland annat om att se till att man använder rätt energimix, säger Daniel Hellström.
Han vill även att handlarna själva involverar sig i det här arbetet och inte bara förlitar sig på tredje part.
Det är otroligt viktigt att man inte ställer om till fiberbaserat och sen ser allt som löst. Det har också en miljöpåverkan. Det finns många utmaningar kvar för att uppnå klimatmålen.
Och om vi tänker de riktigt stora jättarna som göra stora inköp, så hoppas jag att de engagerar sig mer i förpackningsutveckling och forskning. Att de inte bara köper in en produkt, utan verkligen involverar sig. Precis som H&M gör med sitt modesortiment. Vi vill se en sån aktör titta strategiskt på förpackningen, som en del av produkten. Inte bara köpa in något som ser bra ut, som är en bra deal till lägsta kostnaden.
En fråga som ofta kommer upp när vi skriver om papper vs. plast är dels att papper kan ta större plats i transport och vid förvaring, vilket kan innebära högre CO2-utsläpp. Men också att utsläppen är högre vid tillverkning. Men riktigt så enkelt är det inte alltid, säger forskarduon. Det finns så många parametrar att ta hänsyn till. Allt från energimixen som använts till hur optimerade transporterna är. Vad som är bäst, eller minst dåligt, måste avgöras från fall till fall.
Du kan köpa in en fiberbaserad pappersförpackning, men var den produceras och vilken energimix som används är viktigt. Kommer den från ett pappersbruk som bara tar el från kolkraft, då hade man haft en stor CO2-påverkan. Men kommer den från produktionsanläggningar som drivs med ren vind- eller vattenkraft, då kan vi närma oss att den blir fossilfri, säger Daniel Hellström.
Svenska pappersbruk använder ofta biomassa från skogen, som man gör till energi och då blir det genast ganska låg påverkan, säger Katrin Molina-Besch.
"Plast är fantastiskt egentligen"
Så kokar vi ned allt lyder sammanfattningen ungefär så här: Vid en samlad bedömning, där fler parametrar än CO2-utsläppen tas med i beräkningen, är den fiberbaserade förpackningen förmodligen det bättre valet. Såvida den aktuella förpackningen inte skyddar produkten sämre eller förorsakar mer luft i transporterna, vill säga.
Plast är ett fantastiskt material egentligen. Men frågan man bör ställa är att om vi har en viss mängd plast, var använder vi den bäst? Är det i e-handelsförpackningar eller någon annanstans? I den senaste IPCC-rapporten lyfts att stål- och plastindustrin har mycket omställning kvar att göra. Så för att få till en industriell transformation, så känns det positivt att gå ifrån plast i det här skedet. För planeten i stort är det troligtvis bra, säger Katrin Molina-Besch.
Hur långt fram är vi i den svenska e-handeln, vad gäller hållbarhetsfrågor?
Jag skulle säga att vi i Sverige försöker ta på oss ledartröjan. Vi leder inte i sig, men man har intentionen och ambitionen. Det tror jag passar e-handelskunden också. E-handeln målas ibland ut som en miljöbov, vilket den ibland är och ibland inte. Så här finns stor potential. Jag tror att de flesta konsumenterna ser ett stort värde i ett grönt, hållbart system och e-handeln har förmågan att kunna ta täten, säger Daniel Hellström.
Han framhåller också återigen vikten av att företagen verkligen engagerar sig i det här arbetet för att snabba på förändringen.
E-handlarna behöver hjälpa oss att ta bra beslut. Jag tror att e-handlarna kan göra massor av goa saker. Vi såg till exempel när Lyko testade att lägga gröna leveransalternativ högst upp i sin checkout och andelen som valde det ökade dramatiskt. Även deras försäljning ökade.
Så kanske är det så att plastförpackningarna ändå bör bli ett minne blott i e-handeln? Vi låter Katrin Molina-Besch få sista ordet den här gången.
Tittar man bara på CO2-utsläpp, så kan plasten se bra ut. Men så har vi avfallet och även om vi i Sverige är duktiga på att ta hand om det så räcker det inte i längden för att hålla de klimatmål som satts upp, säger hon.