Efter vår uppmärksammade artikel förra veckan angående den föreslagna lagförändringen i kreditupplysningslagen, har vi fått massor av tips och kommentarer om vad den kommer innebära och varför den har uppstått.
Är UC det svarta fåret?
UC är det största kreditupplysningsföretaget i Sverige och gällande remissyttrande väger deras ord mycket tungt. Det är därför många i branschen som Ehandel.se talat med ställer sig kritiska till att UC propsar på lagförändringen som innebär att man måste skicka omfrågandekopia vid alla kreditupplysningar på privatpersoner.
Man är dock ganska överens att det inte är särskilt konstigt att UC ställer sig bakom lagen eftersom att UC idag är de som sköter majoriteten av utskicken av omfrågandekopior i Sverige. Du kan säkert själv komma ihåg sist du fick ett brev hem angående en kreditupplysning och vems logga som fanns i brevhuvudet.
UC inser att de har en stor apparat på plats redan och erbjuder mindre företag att använda deras plattform för utskick och hantering, vilket såklart innebär klirr i kassan.
Det som är intressant dock är när kunder till UC har hört av sig till några av de kreditupplysningsföretag vi pratat med och i princip sagt att de har använt omfrågandekopior hos UC i 10 år och precis läst om lagförslaget som ska göra detta tvingande. Nu har det gått upp för dem att de i onödan skickat ut kopior på upplysningarna. Detta tack vare att UC av någon anledning inte funnit det särskilt viktigt att informera om att det inte behövs. En omfrågandekopia ökar nämligen UCs intäkt med 4-7 kronor per upplysning, vilket blir ganska mycket när man gör miljoner upplysningar om året.
Kommer lagen att gå igenom
Många av de företag vi talat med tror att den förändrade lagen kommer att gå igenom. Om den går igenom redan den 16:e juni eller inte är dock inte lika säkert men det är absolut ingen omöjlighet. Att den förr eller senare blir realitet i någon form tror de flesta.
En del företag tror dessutom att den kan sättas i pränt och verkställas redan i augusti i år vilket innebär att man måste reagera och förändra sitt arbetssätt med mycket kort varsel.
De som ej tror att lagen går igenom nämner bland annat att den potentiellt kan strida mot grundlagen och därför ej vara möjlig att verkställa.
Är faktura som betalsätt i fara?
I princip inga företag ser förändringen som en fara för fakturabetalning för nätet, men det måste de såklart säga när vi frågar. Dock finns det helt klart en risk att förändringen kan påverka betalsättet på det sätt som de nya säkerhetslösningarna för kortbetalningar gjort.
Om antalet omfrågandekopior ökar kommer kostnaderna för e-handlarna öka. Potentiellt 4-7 kronor per upplysning är en drastisk höjning för många. Det som dock kan vara den största faran för betalsättet är att konsumenterna känner sig övervakade och upplever betalsättet som integritetskränkande.
Även om e-handlare och kreditypplysningsföretag redan idag gör i princip samma koll av privatpersoner inför köp så är de lyckligt omedvetna vid köptillfället vad som faktiskt händer. Får de däremot hem en omfrågandekopia varje gång de handlar mot faktura på nätet så blir integritetsbiten mycket mer påtaglig. Man inser då att någon faktiskt granskar en varje gång man handlar. Att få hem omfrågandekopior ger ofta en olustkänsla, men i dagsläget kan man ofta utan att ens öppna kuvertet, dra slutsatsen varför man fått ett kuvert från UC.
Under en övergångsperiod kommer man ej kunna dra dessa slutsatser och kanske kommer det att leda till att man känner sig övervakad, det är svårt att sia om. Risken finns och den är inte försumbar.
Hur anpassar sig kreditupplysningsföretagen
Kreditupplysningsföretagen överlag vill inte skicka omfrågandekopior i onödan. Det är dyrt och leder eventuellt till de konsekvenser som nämns ovan. Det enda undantaget är nog UC, som tycker lagförslaget är ett gyllene tillfälle.
Intern data minskar behovet av upplysningar
De upplysnings- och factoringbolag vi talat med jobbar med olika metoder för att minska antalet omfrågandekopior. Majoriteten nämner egen data som den bästa metoden att slippa göra upplysningar. Många stora aktörer har under flera år samlat och lagrat data om sina kunder, vilken de redan nu använder för att avgöra kreditvärdigheten. På befintliga kunder kan man helt enkelt bygga sina utvärderingar på historisk data.
Bevakningar gör bara upplysningar vid förändringar
En annan potentiell lösning är att man, när man får en ny kund, lägger denna kund i bevakning. På så sätt kan man vid nästa köptillfälle, utan att ta en upplysning, bara fråga systemet om en förändring har skett i personens data. Har det inte det, kan man förutsätta att datan är likvärdig med den tidigare upplysningen och helt sonika godkänna kunden för köp. Endast i de fall en förändring har skett tar man en ny upplysning, vilket gör att man minimerar antalet upplysningar.
Elektroniska omfrågandekopior
Man funderar även i banorna av elektroniska omfrågandekopior via exempelvis e-post, men det finns stora problem att överkomma här gällande att man verkligen skickar kopian till rätt person. E-post är inte lika lätt att verifiera som folkbokföringsadress och liknande data vilket gör att det finns risker att man skickar känslig data till fel adress vilket gör att man gör problemet värre än det var innan.
Sammandrag på månadsbasis
Att skicka alla omfrågandekopia som skapats på en person från ett upplysningsföretag, eller en grupp av upplysningsföretag som samarbetar, på månadsbasis och i form av ett samlingsdokument är också en tänkbar lösning som några aktörer arbetat med. Problemet är att formuleringen i lagen är att kopian ska skickas omgående, vilket gör att en sådan här lösning blir svår att lösa rent praktiskt utan att tumma på laglydigheten.
Molnen är inte så mörka som man först kan tro
Förvisso tror de flesta att lagen kommer att gå igenom, vilket många ser som en bra sak för syftet är att skydda den personliga integriteten. Tyvärr påverkar det också e-handeln i viss mån, men överlag ser det inte ut att få en stor inverkan. Med bevakningsförfaranden på personer och intern mätdata så kommer man att kunna reducera antalet omfrågandekopior till ett minimum. Upplysningsföretagen kommer att behöva vässa sina algoritmer och scoringmetoder, men i slutändan kommer det antagligen bara leda till ännu bättre metoder för att avgöra kreditvärdighet.
Priserna för e-handlare kommer antagligen att öka, men marginellt. Kanske kan kostnaden för omfrågandekopior även kompenseras av att man på grund av effektivisering kör mer interna metoder för att avgöra kreditvärdighet, som inte kostar lika mycket som en full kreditupplysning.
Fakturabetalningar på nätet kommer att fortsätta sin triumf över kortbetalningarna som fortfarande lider av barnsjukdomar efter att ha varit standard betalsätt inom e-handel sedan mitten av 90-talet.