ANNONS

Mörka moln drar in över fakturabetalningar på nätet. Del 1

Mörka moln drar in över fakturabetalningar på nätet. Del 1
ANNONS

Den 23 november 2006 skickade Ratsit.se ut ett pressmeddelande. De berättade att man nu, för första gången helt anonymt på nätet, kunde kontrollera vad ens grannar och vänner tjänade. Detta också utan att den omfrågade fick veta om att någon begärt att ta del av informationen. De första dagarna fick tjänsten mellan 600- till 800.000 besökare om dygnet och servrarna klarar inte av trycket. 

Elden som skulle starta det största hotet mot fakturabetalningar på nätet hade nu tänts.

Kryphålet öppnar upp databaserna

Kreditupplysningslagens syfte är bland annat att skydda de registrerades personliga integritet och uppgifter om privatpersoner får bara lämnas ut om det finns ett legitimt behov. Legitima behov är exempelvis kreditprövning och i dessa fall ska personen som är omfrågad få en kopia av upplysningen för att kunna kontrollera att den är korrekt. (Datainspektionen)

Genom att Ratsit och deras konkurrenter registrerar sig som en publikation med en ansvarig utgivare kringgår de personuppgiftslagen och även kreditupplysningslagen. Lagen säger nämligen att man ej behöver lämna information till den omfrågade personen om offentliggörandet sker på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta innebär att Ratsit helt enkelt publicerar uppgifterna som en tidning eller publikation istället för som ett kreditupplysningsbolag och då gäller yttrandefrihetsgrundlagen och ej kreditupplysningslagen.

Företagen som förser Ratsit med informationen tjänar bra med pengar genom att agera i en gråzon. De är nämligen inte de som publicerar uppgifterna utan de lämnar ut dem och strider i vissa av fallen mot kravet på att det föreligger ett legitimt behov. Det är nämligen svårt att argumentera det legitima behovet av att granska sina grannars inkomster, men genom att ej ta reda på eller ta hänsyn till hur uppgifterna används så frisäger sig kreditbolagen ansvaret för detta.

Fler följer i Ratsits fotspår - men branschen tar sitt ansvar

Det stora intresset från allmänheten gör att fler aktörer inser att det finns stora pengar att tjäna på att kringgå kreditupplysningslagen och nya sidor poppar upp som svampar i skogen. Bland annat Notara.se, Smsupplysning.se och Inkomst.se för att nämna några.

Den elfte juni träder dock en branschöverenskommelse mellan sex av de bolag som förser bland annat Ratsit med sin data i kraft.

"Ingen av oss kommer att sälja nya uppgifter till Ratsit efter den 11 juni om de fortsätter att bedriva sin verksamhet som i dag,", sade Mikael Eklund, inköpschef på Upplysningscentralen UC AB och samordnare för branschöverenskommelsen till di.se.

Alla kreditupplysningsbolag är dock inte med på denna överenskommelse och bland annat Notara.se är en av de tjänster som fortsätter att sälja information om privatpersoner utan att skicka omfrågandekopior.

Kreditupplysningsbolaget Business Check AB som förser Notara med uppgifterna agerar fortfarande i en gråzon, men nu även i strid med branschens egna överenskommelse. Ratsit inser också värdet i att jobba med Business Check AB och välkomnar de som leverantör.

Ett år efter branschöverenskommelsen beslutar dock Datainspektionen att Business Check AB strider mot Kreditupplysningslagen genom sitt utlämnande av uppgifter om privatpersoner på webbplatserna Notara.se och Ratsit.se. (Källa Datainspektionen) och uppmanar dem att genast upphöra med detta.

Till slut rinner bägaren över även hos Skatteverket

I februari 2009 har Skatteverket fått nog. De tycker det är fel att offentlighetsprincipen gör det möjligt att missbruka privatpersoners rätt till integritet och de publicerar ett debattinlägg i Dagens Nyheter där Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand skriver:


"Vår gamla offentlighetsprincip och ny teknik har gjort detta missbruk möjligt. Därför hemställer vi nu hos regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas. Vi vill inte inskränka den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen genom att sekretessbelägga taxeringsuppgifter. Men massutlämnande av integritetskränkande uppgifter kan förhindras om den enskilde själv kan få ett ord med i laget om hans eller hennes uppgifter ska lämnas ut"

Källa Dagens Nyheter

Debatten är nu igång och det politiska spelet om den personliga integriteten börjar.

En proposition om lagförändring överlämnas till Riksdagen

Branschen som helhet har hela tiden förutsett åt vilket håll kreditupplysningar på nätet kan gå om man ej hanterar datan och förtroendet från Skatteverket och såklart folket med varsamhet. Många valde därför att ej sälja information till aktörer som de ansåg skulle kunna bidra till den negativa utveckling. Vissa valde dock att tjäna pengar på det ingen annan ville befatta sig med och bortsåg ifrån de möjliga konsekvenserna. Idag är det, som tidigare bara var ett scenario, på väg att bli verklighet.

Den 11:e mars 2009 överlämnas proposition 2009/10:151 (Länk till propositionen) till Riksdagen från Regeringen. Propositionens titel är "Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning".

Propositionen innebär en förändring av kreditupplysningslagen med syfte att täppa till det lagliga kryphål som tidigare nämnts.

Det ska ej längre bli möjligt att göra kreditupplysningar på privatpersoner utan att lämna information om detta till den som blivit omfrågad.

Det ska också krävas att beställaren av upplysningen ska ha ett legitimt behov av informationen vilket innebär slutet för att spionera på sina grannar utan deras vetskap.

Omröstningen och vad den innebär för e-handlare

Den 16:e juni i år, alltså om lite mer än en månad, debatteras propositionen i Riksdagen och man kan även komma att fatta ett beslut i frågan. Skulle man välja att bifalla propositionen som den ser ut idag skulle det i praktiken innebära att faktureringsbolag såsom Klarna och Svea ej kan genomföra kreditupplysningar på e-handlares kunder utan att skicka en omfrågandekopia till den potentiella kunden.


Detta innebär:

  1. Ökade kostnader för faktureringsbolaget, vilket kommer drabba e-handlaren i form av högre avgifter per köp.
  2. Eventuellt skulle det även kunna innebära kostnader för nekade köp eftersom att faktureringsbolaget nu får en mycket mer påtaglig kostnad för dessa också avseende utskick, porto och kundtjänst
  3. E-handlande personer som handlar på faktura kommer bli överösta med omfrågandekopior från UC, Klarna, Svea, Creditsafe och alla andra bolag som hanterar kreditupplysningar för e-handlare. Detta kommer innebära ett motstånd från kunderna att välja fakturering på nätet, det är ingen som tycker om att få en omfrågandekopia hem eller hur, och hur ställer man sig då till att få 10 i månaden?

Men det finns redan ljusningar på himlen

De faktureringsbolag vi hittills talat med är medvetna om problemen som kan uppstå om omröstningen skulle gå igenom, men de är även beredda om så skulle ske.

Hur faktureringsbolagen hanterar en eventuell lagändring och vad det kommer innebära för oss e-handlare kommer vi att diskutera mer i detalj i en kommande artikel.

Dan Nilsson