En rad butiker har lämnat centrala Helsingborg, rapporterade Ehandel på tisdagen. Naturkompaniet, Hemtex, Clas Ohlson och Åhléns har försvunnit. Och nu står det även klart att H&M väljer att lämna centrumkärnan. Kedjorna har istället tagit plats i gallerian Väla Centrum – som ligger tio minuters bilväg från stadens centrum.
Det handlar om e-handeln och om fysiska köpcentrum utanför stan. Just Helsingborg befinner sig i ett bälte med många alternativ. Det finns ett relativt stort utbud och vi är många människor på en ganska liten yta, sa Emma Håkansson, tillförordnad vd för Helsingborg City, till Ehandel på tisdagen.
LÄS ÄVEN: Stadens besked efter H&M:s dråpslag: “Satt under hård press”
Men centrumdöden är förstås inget som är specifikt för just Helsingborg – utan en global trend. Och Sverige är extra illa ute. Det säger Stephan Barthel, docent i geospatial informationsvetenskap vid Gävle Högskola.
Två stora trender hotar idag stadskärnor. Det ena är digitaliseringen och e-handeln som gör att det blir mindre lönsamt att bedriva handel i centrumkärnor. Istället blir stora handelsplatser utanför städerna mer lönsamma. Men även deras framtid är osäker och några riskerar också att gå i konkurs, säger Stephan Barthel och fortsätter:
Den andra trenden är att ökande distansarbete leder till att kontorsytorna inne i städer krymper. Och när det blir mindre folk inne i de centrala delarna dagtid så får vi även en butiksdöd.
LÄS ÄVEN: Besvikelsen stor efter H&M:s tuffa besked: ”Borde inte vara tillåtet”
Idag går det i många fall utmärkt att jobba hemifrån från landsbygden eller ytterstadsområden – alla eller flera dagar i veckan, tillägger han. Och det mesta pekar på att den trenden är här för att stanna även efter pandemin.
Samtidigt finns det en senfärdighet i att förstå det här skiftet. Många stadskärnor, till exempel Stockholms, är fortfarande dominerade av kontor. Det skapar inbyggda sårbarheter i systemet om de här drivkrafterna håller i sig. En kombinerad butiks- och kontorsdöd i centrala Stockholm riskerar att slå hårt mot huvudstaden som ekonomisk motor på sikt.
Riskerar att implodera
Samtidigt medför utvecklingen med mindre resande och pendling minskade fossila utsläpp. Det finns också livskvalitets- och hälsovinster för de som kan jobba hemifrån, säger han. Så det är mer ett stadsbyggnadsproblem i grunden – än ett samhällsekonomiskt bekymmer.
De som arbetar med urban design måste vakna till liv och ta mer ansvar, liksom makten över stadsutvecklingen. I dagsläget är den allt för kapitalistiskt driven med en fortsatt ökad koncentration av kontor och butiker i centrala lägen. Så länge det är gynnsamt så fungerar det ju. Men när de här nya trenderna tar över på allvar riskerar centrumdelar att implodera.
LÄS ÄVEN: Butiksdöden slog hårdare än väntat – ”trots god konjunktur”
Med implodera menar han att stadskärnor kan komma att domineras av exempelvis kriminella gäng, en utveckling vi sett i Detroit, en stad som i stort sett upphört att fungera, säger Stephan Barthel. Det är förstås ett extremt exempel. Men om inget görs får vi åtminstone allt mer otrygga stadskärnor, enligt Stephan Barthel.
Istället måste inte minst Stockholm ta mer inspiration av städer som Köpenhamn och Paris som har en blandad och levande stadskärna med både bostäder, arbetsplatser, restauranger och kultur.
I Köpenhamn så skedde aldrig den omvandling av citykärnan som vi såg i Stockholm på 60-talet. Där ser mycket ut som det gjorde innan 50-talet. Och i Paris har man bestämt att det aldrig ska vara mer än 15 minuters gångavstånd till all tänkbar urban service som en storstad kan erbjuda. Så när butiker dör i Sverige så kommer de att leva vidare i Köpenhamn och Paris.
Dessutom är utvecklingen mot mer blandade stadskärnor för segdragen i svenska städer generellt, enligt Stephan Barthel. Alla har de i stort sett en liknande centrumlogik som Stockholm – som varit många svenska stadsbyggares förebild. Men de kortsiktiga vinsterna för byggherrarna är än så länge små, vilket skapar en tröghet i systemet. De får fortfarande mycket mer betalt för kontorsytor än för exempelvis bostäder. Istället måste politiker och exploateringskontor ta en mycket mer aktiv del i utvecklingen. Marknaden verkar nämligen ha svårt att klara omställningen på egen hand, säger han.
Blandade stadskärnor är inte alls lika sårbara för de nya trenderna, eftersom det ändå finns folk som bor där. Och finns det människor i ett område så finns det också underlag för exempelvis butiker och restauranger. Men Stockholms city präglas nästan bara av arbetsplatser. Och med ökat distansarbete har centrumdelen även blivit ganska tom dagtid för att sedan bli extremt tom kvällstid. Man har alltså skapat en monofunktionell stadsmiljö.
Stockholmsstadsdelen Södermalm är däremot ett bra exempel på ett område som fungerar både dag och kväll. Detta tack vare att det finns mycket bostäder utspridda över hela området.
Det finns därmed alltid människor i rörelser, vilket skapar bra förutsättningar för såväl handel som nöjesutbud och restauranger. Så det är ett exempel på att vi måste ha allt mer pluralistiska funktioner i staden, säger Stephan Barthel.
