Plastpåseskatten skulle dra ner på svenskarnas användning av plastpåsar, men har sedan den infördes för ett år sedan mötts av kritik från flera håll. Bland annat har kritikerna menat att den inte gör någon egentlig nytta för miljön, och att det är ologiskt att fokusera på en enda produkt istället för att se till helheten.
LÄS ÄVEN: Ett år med plastpåseskatten - stora effekter och hård kritik
Nu har Naturvårdsverket räknat ut att svenskarna använde i snitt 55 bärkassar i plast förra året, samma år som skatten alltså infördes. Det kan jämföras med 74 påsar per person 2019. EU-målet är att komma ner till 40 påsar per person och år till 2025.
Det målet är inom räckhåll men det återstår mycket jobb för att nå hela vägen fram, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Enligt uppgifter till SVT skedde dock en större minskning från 2017 till 2018 än den som har skett nu. Det kan kopplas till att förordningen om plastbärkassar trädde i kraft den 1 juni 2017, varpå butiker blev ansvariga för att informera kunder om den miljöpåverkan som plastkassar medför.
Skatten på plastbärkassar har enligt handeln inneburit att fler istället handlar soppåsar på rullar. Enligt Naturvårdsverket är det dock en bättre lösning än att använda de traditionella bärkassarna till att slänga avfall i.
Om du använder plastkassen att slänga sopor i, då är den tunnare sortens soppåsar som köps på rulle i butik det bästa alternativet. Dels kräver de inte lika mycket energi vid tillverkning som tjockare plastpåsar, dels ger de mindre avfall eftersom de är tunnare. Då kan du också använda den tjockare kassen igen, flera gånger. Bättre både för plånboken och för miljön.
LÄS ÄVEN: Efter kritiserade skatten - handeln larmar om brist på plastpåsar