Skatten på plastbärkassar fyller ett år nu i maj. Den blev ordentligt utskälld från en rad olika håll på förhand. Den kallades symbolpolitik, den anklagades för att sakna miljönytta och vissa menade att det bara var ännu en skatt, som egentligen handlade om att dra in pengar till statskassan och kläddes i grön kostym.
Nu har 12 månader gått och vi undrade: Fick kritikerna rätt? Eller uppnådde den önskad effekt? Svaret: Det beror lite på vem man frågar.
Effekt har den fått i alla händelser. Försäljningen av plastpåsar i butik har minskat markant. Inte minst i dagligvaruhandeln. Hos Axfood har man till exempel uppmätt en 70-75-procentig minskning av försäljningen av plastkassar sedan skatten infördes.
Exakt hur mycket som kan tillskrivas plastpåseskatten, respektive pandemin är det nog rätt svårt att sia om. Men samtliga stora dagligvarukedjor är överens om att skatten har haft stor påverkan. Samtidigt har man nämligen konstaterat att försäljningen av plastpåsar på rulle har rusat ordentligt. Hos Axfood hade försäljningen av avfallspåsar på rulle ökat med 80-85 procent, när vi frågade dagligvarujättarna i februari. Motsvarande siffra hos ICA var 64 procent. Coop uppgav att det rörde sig om nästan en fördubbling och menade att:
Den ökade efterfrågan på dessa ska ses som en effekt av plastpåseskatten.
"Det är orimligt"
När vi ringer runt är det ingen som riktigt vill fira 1-åringen, tvärtom faktiskt. Kritiken är fortsatt hård där ute.
Alexandra Davidsson är generalsekreterare och föreläsare på den ideella föreningen Medveten Konsumtion, som arbetar för att främja hållbar och cirkulär konsumtion. Och hon menar att skatten har slagit fel.
Det är orimligt att man lägger en plastbeskattning på konsumenterna. Särskilt när man plockar upp alla produkter som finns i påsen, som är fyllda eller täckta med plast som inte alls beskattas. Ställer man det i proportion så blir det lite orimligt, säger hon till Ehandel.
Hon menar att beskattning av plast i sig är rätt, men att ansvaret borde förflyttas till producenterna av produkterna som läggs i påsarna eller paketen, som till exempel emballage, när man handlar.
Jag vill se en plastbeskattning riktad mot producenter som använder plast runt sina varor, gärna med krav på bättre och hållbara alternativ. Med rätt ekonomiska incitament ska du se att det poppar upp en rad alternativ. Och samtidigt som de mindre företagen gör en hållbarhetsresa och ställer om, så är det fortfarande de stora jättarna, som väldigt gärna vill gå med vinst, som i större utsträckning behöver de här ekonomiska incitamenten för att deras hållbarhetsarbete inte bara ska vara en vision, utan även bli ett mål man jobbar mot.
Som en aktiv föreläsare i hållbarhetsfrågor stöter hon också på många frågor kring just plasten.
Det hade varit bättre och mer effektivt att fokusera på den konventionella plasten. Till exempel den i grönsakshyllan där man ser hur mycket plast det är även runt ekologiska frukter och grönsaker. Jag har träffat många konsumenter som är upprörda över all den här plasten och som rentav undrar om man kan lämna tillbaka den till butiken som ett statement, säger Alexandra Davidsson.
"Det är lite besvärande"
Hos en av de starkaste kritikerna på förhand, Svensk Handel, är man heller inte nöjda med effekterna skatten haft, även om den alltså bidragit till att drastiskt minska försäljningen av plastbärkassar - vilket i sig var målsättningen, enligt regeringen.
Det tråkiga är att vi får säga "vad var det vi sa". Snart får vi statistiken när Naturvårdsverket släpper sina siffror och där kommer vi förmodligen att se en stor minskning av plastbärkassar. Men jag tror inte att något i den mätningen kommer att ta hänsyn till att konsumtionen av avfallspåsar och papperspåsar sannolikt ökat istället. Folk köper numer två emballage, ett för att bära hem varor i och ett för att ta hand om avfallet, säger Mats Hedenström, näringspolitisk talesperson på Svensk Handel.
Under skattens hittills korta livstid visade det sig också att en del av beslutsunderlaget varit felaktigt. Naturvårdsverket hade räknat fel. EU-målet att minska andelen plastpåsar till 90 stycken per person och år lyckades Sverige nämligen med redan 2017, då var siffran nere i 83 och inte 114, som man först trodde.
Det är ju lite besvärande för Naturvårdsverket att det statistiska underlaget på vilket man fattade beslutet visade sig vara felaktigt och att man hade nått det målet redan för tre år sedan, säger Mats Hedenström.
Men trots besvikelsen kring skatten vittnar ändå dagligvarujättarna om att fler väljer att ta med sig sina kassar man har hemma, när man går och handlar.
Så har inte symboliken tjänat ett visst positivt syfte ändå?
Det håller jag med om. All form av återvinning är i grund och botten positiv. Jag är också en av de som tar med mig mina plastbärkassar igen när jag går och handlar. Men jag köper då också å andra sidan avfallspåsar. Om vi hittar på att jag före skatten infördes handlade var tredje dag och säger att jag varannan gång köpte en papperskasse och varannan gång en plastpåse, så skulle jag inte ha några plastbärkassar kvar i dag, men betydligt fler papperspåsar som har svårare att få ett andra liv.
Vad har ni för förslag på åtgärder för att det här ska träffa mer rätt, enligt er?
Det beror på vilket problem man vill åtgärda. Vill man åt nedskräpningen, och det är vi helt och hållet för, så tror jag att en mer långtgående samverkan med till exempel informationskampanjer hade varit mer effektivt. Sen ska det vara lätt att göra rätt och jag tror att man kan bli bättre även i kommunerna för att göra det lättare. Om man möts av fulla papperskorgar, som inte töms kontinuerligt så är det risk för att folk inte kommer att sköta sig. Sedan kan man diskutera hur långt man ska gå, om man ska genomföra åtgärder som böter eller dylikt, säger Mats Hedenström.
Och han tror också, precis som Alexandra Davidsson, att det finns mycket att vinna på att uppmuntra alternativa material.
Ska man titta på plasten i sin helhet så tror jag på att åtgärder som stimulerar materialutveckling. Det är skillnad på fossilbaserad plast och återvunnen plast och en one size fits all-lösning gör ingen skillnad på klimatbelastningen, som blir fortsatt stor. Så vill man ha mer återbruk bör man satsa mer på åtgärder som rör oss i den riktningen.
Tvingades varsla 30 procent
Skatten har också haft stor åverkan på jobben bland tillverkare av plastbärkassar. Hos Bengt Lundin AB i Jössefors, Arvika blev införandet ett riktigt dråpslag.
Vi tvingades varsla 30 procent av personalen på grund av det här tilltaget. Den svenska marknaden störtdök där i maj och har inte återhämtat sig. Vi tappade 90 procent av vår volym i Sverige. Som tur är så exporterar vi också en del till andra marknader, säger Peter Dahlin, vd på Bengt Lundin AB.
Då hör det till historien att företaget specialiserat sig på plastbärkassar tillverkade på återvunnen råvara. Deras påsar består till minst 80 procent av PCR (post consumer resin).
Men våra politiker tog inte hänsyn till detta.
Så nästan 10-15 års innovationsarbete på plastbärkassar gick till spillo, säger Peter Dahlin. Istället har man fått anpassa sig till den nya verkligheten där försäljningar av plastpåsar på rulle skjutit i höjden. Idag är dock större delen av utbudet av avfallspåsar tillverkade på fossil råvara. Här hoppas bolaget att man kan ta tillbaka sin del av den svenska marknaden med sina PCR-baserade påsar.
Folk vill fortfarande ha plasten, eftersom den är perfekt om den används på rätt sätt. Den är till exempel väldigt bra lämpad som avfallspåse, då den håller vätan bra. Så vi har ställt om till vanliga avfallspåsar på rulle, som består av samma material fast är skattebefriade, säger Peter Dahlin.
Han menar att skatten har slagit oerhört fel och att man istället borde blicka västerut för att hämta inspiration, mot Norge närmare bestämt.
De införde en miljöfond, där den höjda avgiften på påsarna gick till en fond som främjade rena miljöalternativ istället för att pengarna gick rakt ned i stadskassan. Jag tycker att våra politiker bör ta sig en ordentlig funderare. Men det spelar å andra sidan ingen roll vad jag tycker. Vi framförde våra argument till politikerna redan innan beslutet fattades och det var inget större intresse, säger Peter Dahlin.
Ehandel har sökt finansdepartementet, som har ansvar för plastpåseskatten.
LÄS ÄVEN: Plastpåseskatten i siffror - räknade fel på 2 miljarder
LÄS ÄVEN: Helgspecial: Plastpåsen blev slagpåsen - "blir nästan skrattretande"
