Nu har Konsumentverket uppdaterat riktlinjerna kring marknadsföring på sociala medier och i bloggar. De nya reglerna kom efter att Konsumentverket granskade hur ett 50-tal influencers och företag har jobbat med marknadsföring i sociala medier under de senaste två åren.
Det som är nytt är att reklam-samarbeten presenterade på sociala medier, oavsett om det till exempel är på Facebook, Instagram eller i Youtube-klipp, och i bloggar måste tydligt vara markerade som reklam.
Det är reklam när du får betalt för ditt inlägg eller om du har fått produkter och tjänster gratis i utbyte mot att du marknadsför dem. Finns det ett uppdrag från företaget är det marknadsföring. Det är också reklam om du tjänar pengar på att lägga ut länkar till produktinformation eller till en webbshop, förklarar Konsumentverket.
I alla dessa fall måste du informera läsaren om att det som skrivs är marknadsföring, annars räknas det som dold marknadsföring vilket inte är tillåtet.
"Måste särskilt utmärka sig"
Ett vanligt förekommande sätt, som influencers och bloggare markerar sina reklam-samarbeten på, är att skriva "i samarbete med..." någonstans i närheten av ett inlägg eller att det nämns någonstans i ett YouTube-klipp. Detta är alltså inte längre tillräckligt.
Enligt de nya reglerna ska ett inlägg, som är i samarbete med något företag och har syfte att göra reklam, anpassas så att läsaren direkt förstår att det är reklam och markera inlägget, bilden eller videon som annons eller reklam. Det ska även framstå vem som som står bakom marknadsföringen.
Reklamidentifiering kan ske på olika sätt. I sociala medier är det dock nödvändigt med en reklammarkering. Användare av sociala medier scrollar sig ofta igenom flödet av text och bilder för att stanna till vid det som väcker intresse, exempelvis vid bilder. Reklammarkeringen måste därför särskilt utmärka sig redan vid en snabb scrollning för att genomsnittskonsumenten ska uppfatta den direkt.
Det är inte tillräckligt att i slutet av inlägget informera om att inlägget innehåller marknadsföring.
Lagen säger inte exakt hur reklam ska se ut när den markeras på rätt sätt, det viktiga är att alla punketer följs. Men för att tydliggöra har Konsumentverket illustrerat hur rättmarkerade inlägg kan se ut på Instagram och i bloggar: 
De märkningar som riskerar att vara otillräckliga är de som till exempel har reklammarkeringen för långt ner i inlägget, för nära skärmkanten, har för litet typsnitt eller är mindre än övrig text samt har otydlig färgsättning.
Böter på upp till 10 miljoner
Ett vanligt misstag som influencers och bloggare gör är att ursäkta sig med att personliga åsikter är yttrandefrihet och inte marknadsföring. Det är både rätt och fel. Personliga åsikter går givetvis under yttrandefrihetslagen, men om syftet med att uttrycka sina personliga åsikter är att sälja något - då är det marknadsföring.
Yttrandefrihet är en rättighet i svensk grundlag. Det innebär att alla är fria att ge upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor, och det spelar ingen roll om man gör det i tal, skrift, bild eller på något annat sätt.
Det enda som kan begränsa yttrandefriheten är andra lagar. Marknadsföringslagen (2008:486) är ett exempel på en sådan lag.
För att influencerns personliga åsikter i ett inlägg ska omfattas av reglerna i marknadsföringslagen krävs det alltså att syftet ska vara att sälja produkter, oavsett om det bara tipsas eller länkas i inlägget.
Inlägg eller delar av inlägg som innehåller personliga recensioner av produkter där syftet enbart är att uttrycka sin egen åsikt är skyddade av yttrandefriheten.
Men det kan samtidigt förekomma inlägg eller delar av inlägg med liknande form, men där syftet är att sälja eller skapa ett intresse för produkterna och därmed öka efterfrågan på dem. Då är det marknadsföring.
Viktigt är också att komma ihåg att både företaget som säljer produkten och influencern eller bloggaren som skapar marknadsföringen är ansvariga för reklamen. Om reglerna inte följs kan båda drabbas.
Om reglerna i marknadsföringslagen inte följs kan de som är ansvariga för marknadsföringen förbjudas att fortsätta med den. Bryter de mot förbudet kan de tvingas betala vite.
Är överträdelserna allvarliga kan de ansvariga bli skyldiga att betala en särskild avgift till staten, en så kallad marknadsstörningsavgift. En sådan avgift varierar mellan 10 000 och 10 000 000 kronor.
