Kritiken har inte varit nådig mot det lagförslag om förändrade e-handelskassor som regeringen gick ut med i slutet av 2019. Enkelt förklarat vill regeringen - med ambitionen att minska skuldsättningen i samhället - inte att alternativ som innebär att kunden ges kredit ska få placeras överst eller vara förifyllda i e-handlarnas kassor. Detta skulle bland annat innebära att faktura inte får lyftas fram som betalningsalternativ och att kreditkort måste separeras från debitkort.
LÄS ÄVEN: Regeringen vill förbjuda många av dagens e-handelskassor
Oklart kring ansvaret
Förslaget har kritiserats av både e-handlare och leverantörer, som menar att det riskerar att försämra konsumentskyddet och samtidigt leda till dyra ombyggnadskostnader. Dessutom verkar få vara förtjusta i att inte själva få bestämma hur kassan ska utformas.
LÄS ÄVEN: E-handelsprofil i brev till regeringen: "Bedragarna kommer att jubla"
Regeringen, som hittills slagit tillbaka mot den kritik som framkommit, har nu stött på patrull från ännu ett håll. Det handlar om den tunga instansen Lagrådet som inte tycker att förslaget tillräckligt tydligt har tagit ställning till en del av den kritik som inkommit.
Som lagförslaget är utformat är det betalningsleverantören och inte e-handlaren som ska ansvara för att reglerna följs, men flera aktörer har undrat hur det egentligen ska gå till. Nu sällar sig Lagrådet - som också vill se en tydligare formulering om leverantörernas ansvar - till den skaran.
Detta har inte bemötts och förklarats på ett tillfredsställande sätt i remissen. Frågorna bör övervägas närmare under det fortsatta beredningsarbetet, heter det i ett yttrande.
"Inte tillräckligt utvecklad"
Lagrådet tycker också att det är otydligt hur de nya kassareglerna ska gå ihop med marknadsföringslagen.
Mot den angivna bakgrunden uppkommer bland annat frågan om det är e-handlaren eller betaltjänstleverantören som marknadsför betaltjänsterna på e-handelsplattformen i marknadsföringslagens mening. Frågan om den lagens tillämplighet vid en överträdelse av 1 § är enligt Lagrådets mening inte tillräckligt utvecklad i remissen och bör belysas ytterligare i den fortsatta beredningen.
När regeringen vill skapa en ny lag är det normala upplägget att man skickar ut förslaget till företag och organisationer som får ge sin syn på den planerade ändringen. När deras remissvar har samlats in skickar regeringen en lagrådsremiss till lagrådet, som är den sista instansen innan lagförslaget eventuellt görs om till en proposition som riksdagen så småningom har att ta ställning till. Regeringen kan gå vidare med en proposition även om Lagrådet har riktat kritik mot den, men i regel ses Lagrådet som en tyngre instans än dem som tillfrågats tidigare i processen.
LÄS ÄVEN: Regeringen slår tillbaka mot kassakritiken: "En grov överdrift"
