Mellan 2011 och 2017 minskade antalet fysiska butiker i Sverige med nästan 5 000 och till 2030 väntas ytterligare 11 000 försvinna. Det enligt beräkningar från Svensk Handel, som rapporterade om utvecklingen i sin rapport “Läget i handeln” tidigare i år.
Siffrorna innebär att så många som var femte butik inom vissa branscher - främst hemelektronik, skor och heminredning - har försvunnit under de senaste åren, och att vi alltså bara har sett början på tappet i den fysiska handeln.
Men hur kan 5 000 butiker försvinna i Sverige utan att det uppmärksammas mer än vad det har gjort? När vi tar kontakt med Svensk Handel för att reda ut vad som egentligen ligger bakom den nya statistiken, får vi veta att en delförklaring är e-handelns starka ökning under den aktuella perioden. Räknas även den digitala handeln in har handelns totala omsättning ökat, samtidigt som antalet anställda inom handeln inte blivit färre. Risken framåt är dock att allt mer av handeln går till aktörer i andra länder, vilket i så fall kommer att kännas av hos de svenska företagen.
Hade två butiker - nöjer sig nu med en
Men tillbaka till de 5 000 butikerna. Enligt Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel, är det en sanning med modifikation att de "försvunnit". Men att situationen för fysiska butiker har förändrats råder det inga tvivel om.
Många kommuner står med tomma lokaler och man funderar just nu på vad man ska fylla dem med, säger hon, och tillägger att många handlare just nu ser över sina kanaler för att hitta de bästa sätten att attrahera köparen.
En del har gått i konkurs och en del har blivit uppköpta. Många kedjor har också omformaterat sin egen verksamhet. Om de tidigare hade två butiker i en stad har de kanske nu kommit fram till att det räcker med en.
Så medan butikerna blir färre kommer många också fram till att butiksytan inte behöver vara lika stor som tidigare. Med tanke på att de flesta aktörer numera har en e-handel att backa upp sina butiker med, kan både antalet varor och bredden i sortimentet bantas ner i de fysiska butikerna.
Istället används butikerna i allt högre utsträckning till att förmedla kunskap och till att interagera med kunderna.
Alla aktörer ser över sina butiksytor och framåt kommer butikerna definitivt inte att vara så stora som i dag, sammanfattar Elisabet Elmsäter Vegsö.
Utlandshandeln kan stå för 10 procent
Hon menar att de aktörer som satsat på omnikanal, det vill säga att koppla ihop e-handel med fysisk försäljning, på många sätt är att se som vinnarna i det nya detaljhandelslandskapet.
Tidigare hade många företag sin verksamhet uppdelad i två kostnadsställen eller enheter, men i dag vävs det ihop. Istället för fysisk handel eller digital handel så har allt blivit handel.
Det ofta upprepade mantrat om att e-handeln utgör ett hot mot den fysiska handeln är alltså dags att en gång för alla lägga på hyllan. I takt med den ökade digitaliseringen har mycket av handeln för all del flyttats till nätet, men i själva verket är det globaliseringen man som handlare måste hålla fokus på.
Enligt Svensk Handels prognos kommer handeln från utlandet att stå för 5-10 procent av den totala handeln i Sverige år 2030. Den svenska e-handeln kommer samtidigt att stå för 21-26 procent och den fysiska detaljhandeln 64-74 procent.
LÄS ÄVEN: Tusentals butiker kommer att försvinna enligt ny rapport
Det viktiga är att vi behåller handeln i Sverige, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.
Men vad har hänt med de här 5 000 butikslokalerna då?
Många lokaler har blivit restauranger och caféer. Det har faktiskt öppnat så många restauranger och caféer att den marknaden nu börjar bli överhettad. Utöver det ser vi att serviceenheter, som till exempel gymanläggningar, som kanske tidigare legat utanför stan nu etablerar sig i city.
Dessutom ser vi en ökande mängd serviceenheter som är kombinerade med butiker. Det är till exempel vanligt att frisörer numera agerar både salong och butik.
Svårare att samverka med flera ägare
Det har även blivit allt vanligare med tillfälliga butiker och så kallade kombinationsbutiker, som till exempel när Indiska nyligen öppnade en butik inuti Åhléns butik i Stockholm.
Vi kommer att se många sådana experiment. Det viktiga är att lönsamheten upprätthålls, just för att svenska handlare ska ha möjlighet att konkurrera med utlandet.
Låter det som en krånglig situation? Ja, att ställa om handeln för att möta konkurrensen från andra länder är förmodligen inte det lättaste. Men Elisabet Elmsäter Vegsö påminner om att handeln har genomgått stora skiften förut, som till exempel när köpcentrumen etablerades på 60-talet och på kort tid totalt förändrade situationen för cityhandeln.
Hur går det egentligen för landets köpcentrum?
Det finns köpcentrum som är helt fullbokade, men de som inte har det underlaget kommer att få det tuffare. Köpcentrum har dock en fördel i att det är en och samma ägare som bestämmer över hela centret. Det kan jämföras med stadshandeln där flera aktörer ska komma överens. Då kan det vara svårare att få till den samverkan som krävs.
"Behövdes ett wakeup-call"
Både i städer och i köpcentrum runt om i landet har det blivit vanligare att stora butiker byggs om till mindre. Svensk Handel hade gärna sett att fastighetsägarna var mer villiga att tänka långsiktigt och flexibelt från början eftersom många handlare - enligt branschorganisationen - vill ha möjlighet att växa in i större lokaler allt eftersom. Dessutom efterfrågas korttidskontrakt i allt högre utsträckning.
Elisabet Elmsäter Vegsö och Svensk Handel uppmanar politiker och tjänstemän runt om i landet att ha en framåtanda och att inse att handeln även i framtiden är av stor betydelse för stadskärnorna och att det behövs krafttag för att möta de utmaningar och möjligheter som branschen står inför.
Gör de det då?
Ja, de börjar vakna nu. Men det behövdes nog ett wakeup-call.
Saker som kommunerna kan göra för att stötta handeln är till exempel att tänka på hur man bygger i centrum. Att ha en butik i ett toppenläge med rimlig hyra räcker kanske inte ifall kommunen samtidigt hänvisar handlaren till en lastplats som ligger en bit därifrån.
"Viktigt att ha örat mot marken"
Och vad som är ett "toppenläge" för en butik håller för övrigt också på att förändras. Tidigare i år har vi sett aktörer som Kicks, Clas Ohlson och Ur & Penn gå ut och protestera mot butikshyror som de menar är för dyra med tanke på att man som handlare inte längre får lika många besökare.
LÄS ÄVEN: Stora omnikedjor rasar mot fastighetsägare
Får handlarna någon respons från fastighetsägarna när det gäller det här?
Ja, det är också något som handeln är mitt uppe i. En del fastighetsägare är med på att det krävs en förändring men andra är det inte. Och egentligen handlar det inte bara om hyreskostnader, utan om hela affärsmodellen. Vi behöver närma oss varandra och bättre förstå varandra för att kunna utveckla morgondagens affär mot kund som blir lönsam för oss båda, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, och avslutar:
En stor del av det vi gör just nu är att förklara handelns situation för fastighetsägarna. Det är viktigt att de har örat mot marken.
LÄS ÄVEN: Svensk Handel: "Vi vill se mer EU-samarbete - inte mindre"
