Internationella e-handlare med omsättning i mångmiljardklassen brukar dra sig för att redovisa landsspecifika siffror över sin försäljning. Den som velat veta hur mycket företag som Zalando, Asos och Amazon säljer för på den svenska marknaden, har därför varit hänvisade till att göra egna uträkningar via uppgifter från svenska Skatteverket.
Går inte längre att begära ut
Med hjälp av den metoden har vi på Ehandel.se bland annat kunnat berätta att Zalando omsätter en bra bit över en miljard svenska kronor i Sverige, och att Amazons svenska försäljning är lägre än vad många förmodligen har trott.
LÄS ÄVEN: Svenska nätbutiker ingen match för utländska jättar
Nu kommer dock Skatteverket med goda nyheter för alla företag som inte vill skylta alltför tydligt med sina ekonomiska transaktioner. Myndigheten har nämligen tagit beslut om att inte längre lämna ut uppgifter om vad företag betalar in i moms. Anledningen är att myndigheten har gjort en ny analys över hur sekretesslagen - som är från 1980 - ska tolkas.
- Vi har ändrat vår bedömning, bekräftar Gunnar Svensson, rättslig expert på Skatteverket, för Ehandel.se.
Digitaliseringen ledde till ny analys
När lagen började gälla för snart 40 år sedan gjordes alltså bedömningen att ovan nämnda uppgifter kunde begäras ut av allmänheten. Det dåvarande upplägget har gällt sedan dess, men i början av mars gick Skatteverket ut med att saker och ting skulle förändras.
- Inte minst med tanke på digitaliseringen, som ju varit väldigt omvälvande inom många områden, så har det här blivit aktuellt att gå igenom det här igen. När vi ser nya behov så anpassar vi oss.
Har ni alltså gjort fel hittills?
- Ja, det kanske kan man säga. Det är egentligen ingenting i regleringen som har ändrats, utan det är vår analys som har kommit fram till att vi nu gjorde den här ändrade bedömningen.
"On eller off som gäller"
Även om huvudregeln i Sverige är att handlingar från myndigheter ska ses som offentliga, så finns det tillfällen då sekretess gäller. Enligt Gunnar Svensson måste man dock skilja på olika sorters sekretess. Den som till exempel vill ta del av polisens information om en olyckshändelse eller ett misstänkt brott har rätt att göra det, men då är vanligen uppgifter om vem ärendet berör sekretessbelagda.
Vid skattesekretess finns det ingen sådan mellanväg, speciellt inte med tanke på att det ofta är bolaget eller personen i sig som är det som är intressant.
- När det kommer till skattesekretess finns det inget skaderekvisit, utan antingen är det sekretess eller inte. Man kan säga att det är on eller off som gäller, säger Gunnar Svensson.
