Ehandel.se har i en rad artiklar beskrivit allt från amerikanska och kanadensiska e-handlare som inom kort hoppas kunna leverera paket med drönare, till forskarprojekt i Rwanda som vill använda tekniken för att skicka mediciner i svårtillgänglig terräng.
Även i Sverige har det förekommit ett antal initiativ på området. Till exempel ska Mekonomen ha skickat reservdelar från butik till en intilliggande verkstad med hjälp av drönare.
Och det finns ett antal regler kring den populära tekniken: Om drönaren väger under 150 kilo behövs inget tillstånd om den flygs som en hobby. Används drönaren för någon form av uppdrag måste man däremot ha tillstånd. Dessutom måste all drönarflygning vara begränsad till ens synfält, vilket innebär att den inte får flyga mer än 500 meter i sidled och 120 meter upp i luften. Annars behövs tillstånd. Dessutom måste man hålla flera mils avstånd från en flygplats, och det är helt förbjudet att flyga över till exempel fängelser och kärnkraftverk.
Stadsmiljö innebär problem
Eftersom man alltså inte ens får flyga med en drönare runt ett hus om det innebär att man inte hela tiden ser den, får paketleveranser med drönare som flyger kors och tvärs över landet ses som en fantasi än så länge.
- I stort sett är de att betrakta som helikoptrar. Det är enorma krav på utbildning och utrustning. Man måste kunna se andra och de måste kunna se dig, förklarar Remi Vesvre, ledningsstrateg på Transportsyrelsens sjö- och luftfartsavdelning.
- I stort sett är de att betrakta som helikoptrar. Det är enorma krav på utbildning och utrustning. Man måste kunna se andra och de måste kunna se dig, förklarar Remi Vesvre, ledningsstrateg på Transportsyrelsens sjö- och luftfartsavdelning.Den som på något sätt vill gå utanför de regler som nämns ovan måste ansöka om ett särskilt tillstånd hos Transportstyrelsen, och dessa kommer i flera kategorier. Vill man flyga utom synhåll behövs ett så kallat kategori 3-tillstånd och hittills har det inte hänt i Sverige att någon sökt ett sådant, förutom i form av att militären fått vissa befogenheter att hantera drönare inom ett avgränsat område.
Vad skulle krävas för att få ett sådant tillstånd?
- Det handlar mycket om att beskriva vad det är man vill göra, och vad man vidtagit för åtgärder för att minimera risken för skada hos tredje part. Man kanske ska flyga i ett inhägnat område eller har någon på andra sidan huset som kan se drönaren när man inte ser den själv. Men att leverera paket runt om i Sverige kommer man inte att få tillstånd för.
Remi Vesvre tror att de första mer omfattande drönarturerna kommer att äga rum till exempel i Afrika där det finns stora folktomma utrymmen i form av exempelvis öknar. Så fort man kommer in i en stadsmiljö måste drönarna samsas om luftutrymmet med till exempel polis- och räddningshelikoptrar, och med flygplan som landar och lyfter. Och det är förmodligen en av anledningarna till varför drönarprojekten i många fall ligger kvar i startgroparna. Den amerikanska e-handeln Amazon har till exempel föreslagit en uppdelning av luftrummet för att hantera problematiken.
- Det är möjligt att det kommer att se annorlunda ut i framtiden. Jag tror att om 5-10 år kan det säkert finnas drönare som skickar paket, men det krävs en hel del för att det ska bli verklighet. Till exempel måste man helt skriva om reglerna för luftfart, säger Remi Vesvre.
Stor marknad krävs för investeringar
Ehandel.se skrev nyligen om en utbildning för drönarpiloter som skulle införas i södra Sverige. Så som regelverket ser ut i dag behövs dock ingen särskild utbildning för att hantera en drönare privat, och det är inte så att man automatiskt får tillstånd att bedriva mer komplicerade drönarprojekt bara för att man till exempel är utbildad pilot. Däremot kan kraven på drönarpiloter i framtiden komma att likna de som ingår i ett flygcertifikat i dag.
I grund och botten handlar det om att undvika kollisioner och därför är det enligt Remi Vesvre inget konstigt att "man flyger på samma villkor som alla andra".
Remi Vesvre berättar att det för närvarande pågår ett antal projekt i Europa som syftar till att ta fram ett gemensamt regelverk för hur drönare skulle kunna användas, och han uppskattar att ett nytt regelverk skulle kunna vara klart om ungefär fem år. Det är många frågor - allt från integritetsproblematik till kollisionsrisk - som måste gås igenom.
- Europa vill ha ett gemensamt regelverk. Det blir för komplicerat med olika regler i olika länder, och om någon ska investera miljarder i att ta fram ny teknik vill de ju veta att det finns en större marknad än till exempel bara Sverige så att det säkert lönar sig, säger han.
På Transportstyrelsen.se finns mer information om vad som gäller för drönarflygningar i Sverige.
